S-Filosof

Mina tankar om politik och socialdemokrati. Doktorand i filosofi på KTH. Har Aristoteles som idol, hade Göran Persson. Payam Moula.

Month: juli, 2013

Är det fel att äta kött? Om kollektiva problem, dåligt samvete och köttvanor.

Svaret på hurvida det är fel att äta kött är enligt min mening ”I vissa fall inte, men den som är medveten om miljlöeffekterna och äter mycket kött utan dåligt samvete brister som människa”. 

Det problematiska i köttätande kan delas upp i djur- och miljöetiska resonemang. I vissa fall väger djuretiska resonemang tungt; T.ex. i de fall där djuren levt i misär. I de fallen skulle jag säga att ja, det är fel att äta kött. Men det går att hitta kött från djur som levt under OK förhållanden och då blir klurig. 

Miljöetiska problem är till sin natur ofta kollektiva, det vill säga en enskild människas handlingar kan vara helt irrelevanta och i isolering oproblematiska. Mitt enskilda koldioxidutsläpp eller köttkonsumerande orsakar ingen skada. Överhuvudtaget. Vissa har svårt att förstå detta, en vanlig invändning är ”joo, men dina utsläpp/konsumption förstör lite grann”. Det är sant att de har en teoretisk påverkan, men den påverkan gör ingen skada. Den lilla påverkan mina utsläpp/konsumption har på klimatet kommer inte göra någon relevant skillnad för någon/något och således inte orsaka skada. Det går inte att säga att någonting illa har skett pga mina utsläpp/konsumption som inte hade skett om jag inte haft mina utsläpp/konsumption.

Frågan blir då hurvida det verkligen är fel att äta kött om det inte orsakar någon skada. Nej, i en viss bemärkelse av ordet blir det inte fel. Men, som är vanligt med kollektiva problem finns det de som säger ”men sådär kan du ju inte göra, tänk om alla gjorde så?”. Köttätande är ett sådant problem, det blir ohållbart när alla ska äta så mkt kött som vi gör i Sverige. Gör detta att köttätande blir fel? Nej menar jag, men den som inser att den är en del av ett kollektivt problem utan att känna dåligt samvete för brister i sin karaktär. Att konsumera stora mängder kött innebär att vara en del av ett problem, att tillhöra en grupp som orsakar skada. Människor som inser detta utan en vilja att sluta vara en del av problemet, eller fortsätter vara det utan dåligt samvete menar jag blir en sämre människa.

Så vad innebär detta för köttätande? Själv försöker jag att inte köpa kött men jag äter det om det serveras när jag är gäst. Varför? Då jag inte vill tillhöra en grupp som orsakar skada konsumerar jag inte stora mängder, samtidigt vill jag ej bekymra mina vänner/släkt med att anpassa sig efter mig. Slutligen kan jag bara notera att köttätande inte enbart är ett rationellt val, psykologiskt finns starka effekter. Själv brottas jag ibland med dåligt samvete när jag väl äter kött fastän jag inte tycker jag borde ha det och därtill pendlar jag mellan att tycka att kött är väldigt gott och ibland bli äcklad för att det är ett dött djur. 

 

PS: Kollektiva problem är för övrigt ett av de tydligaste bevisen för hur politik genom piska/morot måste förändra människors beteende.

Annonser

Kollektiva entiteter, etnicitet och skäliga kategorier i offentlig statistik

Har läst debatten på DN som går att hitta här http://www.dn.se/debatt/slopa-kollektiva-identiteter-i-den-officiella-statistiken/ och här http://www.dn.se/debatt/en-fargblind-stat-missar-rasismens-nyanser/

Frågan om vilka kategorier vi bör använda oss av i offentlig statistik är komplex men intressant. Jag tror de flesta skulle anse det irrelevant att dela upp lönestatistiken i Sverige på kategorierna ”de med vita strumpor” och ”de med svarta strumpor”. Samtidigt tror jag de flesta anser att t.ex. kön och utbildningsnivå är rimliga kateorier för lönestatistik. Varför? Jag tror att svaret ligger i kausalitet och politisk relevans. 

Det verkar orimligt att färg på strumpor skulle påverka ens lön, och även om statistiken skulle visa att högavlönade bär vita strumpor vore detta mer sannolikt en verkan av hög lön än dess orsak (det är även oklart hurvida färgen på strumpor vore en relevant politisk kategori givet att allas möjlighet och tillgång till strumpor är rättfärdigad). Är det orimligt att kön påverkar ens lön? Givet den kunskap vi har idag så nej, kön har en kausal påverkan på ens lön. Är en då av åsikten att det inte borde vara så blir det relevant att veta hur det ser ut idag, varav vi behöver könskategorier i offentlig statistik, så att en kan neutralisera den kausala könseffekten. 

Hur är det då med kategorin ”utändsk bakgrund”? Som skolpolitiker har jag själv haft väldigt svårt för denna kategori eftersom den är så trubbig. Om en väljer att satsa extra resurser på elever med utländsk bakgrund kommer vissa elever från t.ex. nordiska länder utan språksvårigheter och från studiemotiverade hem få mer resurser än elever med svensk bakgrund från studieovana hem. Det är i min mening problematiskt. Jag tror kärnan bakom min obekvämhet är att utländsk bakgrund med nödvändighet ej träffar någon relevant kausalitet. Däremot gör språkförmåga och föräldrarnas utbildninsnivå detta, vilket gör att de kategorierna blir mer intressanta att titta på än utländsk bakgrund. 

Det kan dock vara så att utländsk bakgrund ibland har en kausal effekt, bevisligen genom att t.ex. namn med utländsk bakgrund mer sällan blir kallade till intervju osv. I fallet lyckade jobbansökningar kan det alltså vara skäligt att använda sig av kategorin utländsk bagkrund för att jobba mot att neutralisera den effekten.

I slutändan tror jag alltså det handlar om att hitta kategorier som är verkligt kausala och relevanta utifrån ett politiskt perspektiv. De politiskt relevanta kategorierna är enkla att identifiera, men de med verklig kausalitet? Det är en fråga jag tar med mig till en av mina handledare.