Individualiserad eller kvoterad föräldraförsäkring?

På senare tid har frågan om individualiserad föräldraförsäkring diskuterats flitigt. Överlag är feminister inklusive liberala feminister positiva medan konservativa och (ny)liberaler reagerat negativt. Annie Lööf med flera argumenterar emot förändringar och talar om kvoterad försäkring istället för individualiserad.

Kvotering innebär vanligtvis, som Centerpartiet själva skriver, ”att en position på en arbetsplats reserveras för en speciell grupp.” Redan här blir ordet kvotering blir missanpassat när det gäller föräldraförsäkringen, det är inga platser som reserveras och inga grupper som särbehandlas. Vad syftar då ‘kvoterad’ försäkring på? Det som åsyftas är att försäkringen inte kommer kunna överlåtas till andra individer. Dvs om försäkringen innebär att du får ersättning för att vara hemma med dina barn kommer du inte kunna ge pengarna till någon annan som är hemma med dina barn, denna icke-överförbarhet är vad ‘kvoteringen’ syftar på.

Med denna förståelse av vad ‘kvoterad’ betyder inser vi att de flesta försäkringarna är ‘kvoterade’, t.ex. a-kassan och sjukförsäkringen. Det är orimligt att prata om en kvoterad a-kassa, och orimligt att vara emot att a-kassan är kvoterad. Lika orimligt är det att prata om kvoterad föräldraförsäkring.

Vad (ny)liberalerna och de konservativa i grunden anser är att föräldraförsäkringen ska tilldelas familjen, inte individen. De konservativa är ärliga med detta och talar om familjen, (ny)liberalerna däremot missbrukar först ‘kvoterings’ argument för att sedan prata om att individer har rätt att välja osv. Även detta resonemang faller, (ny)liberalerna anser inte att försäkringen ska kunna överlåtas mellan två individer som frivilligt samtycker, den ska enbart kunna överlåtas till familjemedlemmar. De kan tänka sig att vidga vilka som ska räknas som familjemedlem, kanske borde mor och farföräldrar ingå, men där tar det stopp. Om de verkligen ansåg att individer själva fick välja borde individen ha rätt att välja att överlåta sina försäkringspengar till en barnvakt. (Om (ny)liberalen invänder med att en morfar är bättre för barnet än en barnvakt så kommer (ny)liberalens favoritargument om klåfingriga politiker som tror de vet bäst att fälla dem själva)

Som tur är finns gott om liberala feminister som ser igenom (ny)liberalernas retorik och den konservatism den innebär. Det är dock upprörande att människor som kallar sig själva för feminister eller liberala använder retoriska knep och svaga argument för att bygga en försäkring utifrån familjen istället för individen. Det är inte liberalt och verkligen inte feministiskt.

Annonser