S-Filosof

Mina tankar om politik och socialdemokrati. Doktorand i filosofi på KTH. Har Aristoteles som idol, hade Göran Persson. Payam Moula.

Månad: februari, 2017

Varför är våra politiker blinda?

I fredags hamnade jag av en slump på samma krog som delar av förbundsstyrelsen för CUF (centerpartiets ungdomsförbund). Det första jag hörde var någon som yttrade ”fast nej, det är inte statens roll”. Samtidigt har Jan Björklund varit mer populistisk än någonsin i sina attacker mot socialdemokrater och Annie Lööfs svar på att moderater ska förhandla med ett rasistisk parti var att attackera S.

Vad är fel med detta? Att politiker blundar och lever i verkligheten som var för över 10 år sedan. Ungdomsförbunden hade samma diskussion, Jan Björklund och Annie Lööf hatade den svenska modellen med samma iver. Dagens politiker blundar medan verkligheten för länge sedan sprungit förbi.

Efter valet 2014 skrev jag om det nya politiska läget och bad liberaler vakna. I somras skrev jag att vi måste göra någonting om inte demokratierna ska gå under. Nu är vi där vi är. Trump är vald och har rivstartat med att gå till krig mot en av demokratins grundpelare, fri media. Samtidigt har moderaterna börjat förhandla och samarbeta med SD. Ett rasistisk parti som hatar liberalism och mina föräldrar för att de är födda någon annanstans.

En rimlig frågeställning är; hur hamnade vi är? Hur kunde Trump bli vald? Varför händer brexit och hur bemöter vi det växande hatet i Sverige? Inom socialdemokratin finns en diskussion om detta, finansministern har flera gånger beskrivit hur Trump och brexit kan vara en politisk backlash om tillväxten inte fördelas och att klyftorna har tillåtits växa under alltför lång tid.

Växande klyftor en viktig orsak bakom det som händer men det finns flera. Hur internet används för att krossa demokratin är något vi pratar om alldeles för lite om. De senaste reportagen om den svenska trollfabriken som stöds av SD och om hur falska nyheter skapas och sprids är bara några i raden av vad som är djupt alarmerande. Om inget görs kommer svenska valrörelsen präglas av falska nyheter och hat riktat mot muslimer och invandrare.

Om mer analys kan önskas av socialdemokrater är det betydligt värre hos liberaler. Till en början får någon gärna tipsa mig om liberala analyser av varför demokratierna i väst förfaller, ty jag har inte sett någon fastän jag frågat (det närmaste jag kom var en flera år gammal upplaga av NEO där människor från vänster till höger gissade kring SD). Utöver brist på analys är, som jag började inlägget med, deras politik och syfte identiskt med vad det var för över 10 år sedan. Liberaler anser år 2017 att den växande ojämlikheten i Sverige går för långsamt. Liberalernas (partiets) ekonomiska politik är nästintill ett skämt där de med precision riktar skattesänkningar nästan uteslutande åt dem med höga inkomster.

Det finns en anledning för varför OECD numera vill att resten av världen ska anamma den svenska modellen. Det är inte för att OECD är sossar. Det är för de inser att växande klyftor river sönder samhällen. I Sverige gissar jag på att liberaler komma kämpa för växande klyftor tills dess att demokratin har gått under. Varför är våra politiker blinda?

 

Annonser

Replik: ”Varför älskar Payam socialdemokrati?”

Mitt senaste blogginlägg handlar om varför Annie Lööf ogillar Sverige. Min kloke vän Jesper Ahlin har skrivit en replik. Jesper lyfter i början två punkter. 1) Rankingar där Sverige hamnar högst är inte uttömande 2) Även om Sverige är bra så är det inte tack vare socialdemokrati.

Gällande 1) skriver jag att ”exakt hur bra Sverige är beror på vad du frågar efter” och ingen lista är perfekt. Jag tycker ”var skulle du vilja födas” listan är bra men som Jesper skriver finns det andra, mer specifikt ideologiskt präglade listor. Den Jesper refererar till ger pluspoäng till länder med liten offentlig sektor. Det finns säkert listor som prioriterar stor offentlig sektor eller jämlikhet. Jag tror dock inte det råder någon större oenighet om att Sverige är ett av världens bästa länder och därför är invändning 2) är mer intressant.

Jesper skriver ”Det är ekonomisk tillväxt tillsammans med politiska rättigheter under lagstyre som har gjort Sverige framgångsrikt – inte socialdemokratin”. Till att börja med älskar socialdemokrater tillväxt, det är onekligen viktigt för välstånd. Vi tycker att vi är bäst på att skapa tillväxt, mycket av vår politik har som syfte att främja tillväxt. Däremot är jag övertygad om att Lööf tror att hennes politik skapar mest tillväxt. Vad man tror bäst skapar tillväxt är inte anledningen till varför man väljer ett parti, eller hatar ett annat. Vi har inom enskilda partier långa diskussioner om hur vi främjar tillväxt.

Är det då ”politiska rättigheter under lagstyre” som har gjort Sverige unikt? Den backas upp med ett resonemang om att socialdemokratin misslyckats att fördela tillväxten rättvist. Det är här Jesper har fel.

Det går naturligtvis att plocka ut enstaka mått på fördelning och säga att här har minsann socialdemokratin inte lyckats fördela så mycket. Men det är väll ingen som har uppfattningen att socialdemokraterna historiskt inte har bedrivit en progressiv fördelningspolitik? Möjligtvis anser kommunister att vi har omfördelat för lite, men kritiken från höger är än idag att vi fördelar för mycket. Socialdemokratin har alltid kämpat för att krossa klassamhället (klassiker). Reform för reform har vi kommit närmare detta mål. Några ytterligare steg som den här regeringen tagit och som Lööf är emot: kostnadsfri mammografi, kostnadsfria preventivmedel för personer under 21 år och höjd åldersgräns för fri tandvård. Fördelningspolitik enligt svenska modellen.

Det räcker inte med ”politiska rättigheter under lagstyre” för att skapa dagens Sverige. Politik spelar roll. Politik gör skillnad. Det är därför jag, Jesper och Lööf gillar politik. Att påstå att Sverige är vad det är idag men att det inte har med den svenska modellen att göra är fel.

På slutet tycker jag dock Jesper träffar rätt. Det handlar om ideologi, synen på frihet. Jesper skriver: ”Med frihet menas här att inte bli hindrad av andra i sin egen strävan efter lycka, att tillåtas vara en självbestämmande individ med en stor portion rörelseutrymme i världen”. Tillåt mig göra en kort utläggning om ekonomisk frihet.

Jag har svårt att förstå varför skattenivå skulle vara ett bra mått på ekonomisk frihet. Föreställ dig att person A tjänar en miljon kronor men blir beskattad på 800 000. Kvar blir 200 000. Föreställ dig person B som tjänar 100 000 men som inte beskattas alls då endast inkomster över 100 000 blir beskattade. Person A blir alltså ‘bestulen’ eller ‘hindrad’ från 800 000 medan ingen ekonomiskt hindrar person B. Vem har störst ekonomisk frihet? I min mening den med 200 000, inte den med hälften. Ett annat sätt att se på saken är följande: Anta att en person går upp i inkomstnivå men då också i total skattenivå, har personens ekonomiska frihet ökat eller minskat? Rimligtvis ökar personens ekonomiska frihet trots att skattenivå och total skatt ökar. Jag tycker frihet är oerhört viktigt, till och med avgörande, men frihet är mycket större än sänkt skatt. För Lööf är det enkelt.

Avslutningsvis; Min poäng från första inlägget håller. Enligt Lööfs definition på frihet, eller något annat hon värnar, så är svenska modellen fel. Höga skatter är fel. Stor offentlig sektor är fel. Det spelar ingen roll om svenska modellen enligt världsrankingar skapat världens bästa samhälle. Svenska modellen är fienden. Istället för att i argumentation ignorera den svenska modellen och prata om tillväxt, eller antyda att politik inte gör skillnad borde hon vara ärlig. Hon hatar den väg Sverige har valt. Jag älskar den väg Sverige har valt.

 

Varför ogillar Annie Lööf Sverige?

Världen består av nästan 200 länder. Av dessa är Sverige ett av de absolut bästa. Kanske är vi näst bäst, eller fjärde bäst eller kanske till och med bäst i världen. Exakt hur bra Sverige är beror på vad du frågar efter. Att vi är bland de absolut bästa länderna är dock ett faktum.

Jag älskar Sverige. Det är en viktig anledning till varför jag är socialdemokrat. Den svenska samhällsmodellen är bevisat framgångsrik. Återigen, ingen åsikt. Fakta. Länge förbryllades vissa av det faktum att Sverige är så bra. Är det inte så att ett land blir sämre av höga skatter, stor offentlig sektor och starka fackförbund?  Nu för tiden låter det annorlunda. Nu för tiden går OECD ut och säger att världen vore bättre om andra länder införde den svenska modellen.

Med detta sagt finns det dom som inte gillar Sverige. De vill att Sverige ska bli mer som resten av världen, inte tvärtom. De tycker att den svenska samhällsmodellen som gör Sverige så framgångsrikt är fel. Annie Lööf är den som detta syns kanske starkast hos just nu. Vad är det som Annie Lööf hatar med den svenska modellen? Är det att den är dålig på att skapa jobb, bra skola eller jämställdhet? Nej. Hur man bäst skapar jobb diskuteras i alla partier. Exempelvis inom mitt parti där vi ibland sänker skatter och ibland höjer andra beroende på vad vi tror funkar bäst. Åsikterna om jobbpolitiken är många.

Annie Lööf är inte centerpartist pga jobbpolitik. Hon är centerpartist för att hon vill byta ut den svenska samhällsmodellen. Det spelar ingen roll att modellen bevisligen är framgångsrik, i Lööfs värld är den moraliskt fel. Den kommer alltid vara fel, oavsett resultat. Höga skatter kommer alltid vara fel, oavsett resultat. En politik som strävar efter minskade klyftor kommer alltid vara fel, oavsett resultat.

Politiken har i över ett decennium varit relativt avideologiserat. Reinfeldt förstod att inga val vinns på iden att byta ut den svenska modellen. Istället låtsades han vara bättre sosse än sossarna. Moderaterna blev nya arbetarpartiet, välfärden skulle värnas, LO skulle man inte bråka med och näringslivet blev ett särintresse.

Annie Lööf har valt en annan linje. Att vara den svenska samhällsmodellens främsta motpol. Frågan kvarstår dock; varför tycker hon så dåligt om Sverige och varför vill hon att Sverige ska bli som andra länder istället för tvärtom?