S-Filosof

Mina tankar om politik och socialdemokrati. Doktorand i filosofi på KTH. Har Aristoteles som idol, hade Göran Persson. Payam Moula.

Månad: maj, 2017

Varför lurar Annie Lööf sina väljare?

Det politiska landskapet i Sverige är inte unikt, tvärtom. För att förstå Sverige och vår utveckling är det bra att titta på liknande länder. Låt oss titta på Danmark.

Danmark hade val senast 2015. Socialdemokraterna gick fram något och blev största parti, Dansk Folkeparti (deras SD fast light-version) gick kraftigt fram och blev andra största parti medan Venstre (deras moderater) backade och blev tredje största parti. Totalt fick Danmark nio partier efter valet. Känns scenariot igen? Efter valet blev en majoritetsregering  svår att bilda. Resultatet blev att Venstre, som fick under 20% i valet, bildade regering själva. Politiken skulle göras upp genom förhandlingar med Dansk Folkeparti och övriga liberala och konservativa partier. Om ni är nyfikna på vilka beslut som tas när partier som Dansk Folkeparti får inflytande är detta ett bra exempel.

Så till Sverige. Vi kan få ett valresultat som liknar det i Danmark. Därför får ‘det politiska spelet’ mycket uppmärksamhet, det är viktigt. Som jag tidigare skrivit finns endast ett sätt på vilket rasistiska partier får inflytande, att andra ger dem det. Därför är frågan enkel till liberala partier i Sverige. Om vi får ett valresultat som liknar det i Danmark, vad gör ni då? Jan Björklund har sagt nej till SD. Antingen så tänker han förhandla med S eller sitta i en S-ledd regering. Vad säger Annie Lööf? Om valresultatet blir som i Danmark, då kan hon tänka sig ha det som det blev i Danmark. En M-regering som förhandlar politik med SD. Detta eftersom hon inte vill förhandla med SD,  men hon vill inte heller sitta i en regering med S. Alltså kan hon sätta sig på läktaren och titta på medan M och SD formar Sverige.

Detta är häpnadsväckande. Annie Lööf position verkar innebära att det är lika hemskt för henne att bli minister och få inflytande i en regering om S är med som att SD är med och formar Sverige. Hennes väljare tycker valet är enkelt. Enligt SOM institutet har centerpartiets väljare en nästintill neutral syn på S medan de med marginal anser att SD är riksdagens värsta parti. Inte konstigt eftersom S och C framgångsrikt styr tillsammans i många delar av landet.

Egentligen är situationen enkel. Den har alltid varit enkel. I politiken måste man välja vilka man vill samarbeta med. För snart ett halvår sedan påpekade Viktor-Barth Kron att alla har valt; förutom C. Eller som Csaba Perlenberg påpekade häromdagen när jag frågade varför C vägrar välja och kan ge SD inflytande: ”Trams. Centern har valt alliansen”. Jo, tjena. Och Socialdemokraterna har valt egen majoritet efter nästa val.

Annonser

Varför saknar liberala personer ryggrad?

För tre år sedan var sverigedemokraterna ett rasistiskt parti som i vissa frågor låg till vänster och andra till höger. Idag är sverigedemokraterna ett rasistiskt högerparti. Vad har hänt?

Efter valet har två processer varit avgörande. 1) Näringslivet investerade tid och pengar på att få det, enligt moderatledaren, rasistiska partiet att bli mer höger. Samtidigt investerar LO sina resurser på att opinionsbilda mot SD. 2) Den konservativa och populistiska delen av högern har sedan valet systematiskt pressat de liberala och konservativa partierna att samarbeta med SD. Samma press finns inte att hitta hos någon del av vänstern.

Detta är värt att fundera på. Varför lägger inte LO resurser som näringslivet gör på att samarbeta med SD? Varför propagerar inte vänsterns opinionsbildare för att använda SD som regeringsunderlag? Lek med tanken på att LO redan efter valet började bjuda SD på middagar och seminarier. Tänk om vänsterns opinionsbildare i flera år vurmat för SD samarbete. Tror ni att SD hade gjort sin kraftiga högersväng? Nej.

Den främsta anledningen till varför SD svängt är för att deras enda möjlighet att få reellt politisk inflytande går genom moderaterna. Inte för att de i frågor om välfärden, skatt och arbetsmarknad per automatik ligger närmare M än S utan för att socialdemokraterna och hela arbetarrörelsen har vägrat rasisterna. De vet om att deras enda chans är till höger och därför går dem till höger.

När opinionsbildare och moderater kämpar för att högern ska ge inflytande till SD och göra dem till regeringsunderlag bör man påminna om att det scenariot är resultatet av deras egna förfall. Att några inom högern är beredda att ge SD inflytande kan jag förstå, alla i högern är inte främst liberala i sina värderingar. Däremot är tafattheten från de som ser själva sig som liberala bedrövlig.

Det finns endast ett sätt på vilket ett rasistiskt parti får inflytande i svensk politik. Det är genom att andra partier ger dem inflytande, vilket liberaler vet. Var hördes deras ramaskri när näringslivet lobbade mot SD? (fundera lite över reaktionen om LO skulle börja göra samma sak). Vilka liberaler i L och C är förbannade för att moderaterna börjat samarbete i riksdagens utskott med SD? (Läs här och här, föreställ er om S skulle göra detsamma).

Det finns ett fåtal liberala ledare som kämpar emot den övriga högerns öppning för rasism. Men den stora massan av liberala ledare och politiker är tysta. De blundar. Vissa har inte ens insett vad moderaternas besked om samarbete innebär. Beskedet är historiskt. Partiet som nyligen haft statsministerposten påbörjar ett samarbete med ett parti som har nazism i sina rötter och som idag inte tycker att judar kan vara svenskar. Har liberalers reaktion på detta besked varit proportionerligt? Inte i närheten.

Så. Varför saknar så många liberaler ryggrad? Jag vet inte. Tyvärr kan jag enbart konstatera att så är fallet.

*PS. Tanken på att skriva en text som argumenterar för att LO och S ska bete sig gentemot SD som näringslivet och M gör slog mig, men tog lika lång tid att avvisa som det gör för en nervsignal att gå från ryggraden till hjärnan.